En skonert i järn är inte unik men ovanligt med rena segelfartyg som inte är träbyggda.
En förklaring är ju att Vulcan byggdes som en ångare men kom att “kasta maskin överbord” redan i tidig ålder.
Till Sverige kom hon 1899 och slutade sina dagar 1913 strax utanför Göteborg.
| Fakta | |
| Typ | Skonert |
| Material | Järn |
| Tonnage | 122,57 brt 99,96 nrt 175 dwt Under däck: 107,75 |
| Mått | 27,78 x 5,51 x 2,70 meter Djup i rum: 2,64 m |
| Maskin | |
| Fart | |
| Byggd | 1855 av Blackwood & Gordon, Paisley (byggnr 12) |
| Beställare | |
| Sjösatt | |
| Levererad | |
| Regnr | 3349 |
| Signal | JKFC |
| Klassad | |
| Assurans | |
| Hemma | Helsingborg |
| Ägare | p.r. Lloyd Robert Lundström |
| Befälhavare | Olof Nilsson, Raus |
| Besättning | Ingen omkom |
| På resa | Limhamn – Sarpsborg |
| Förlist | 1913-03-03 |
| Plats | Buskär i Göteborgs skärgård |
| Orsak | Grundstötning, sattes på land |
| Last | 175 ton Kalksten |
| POS | |
| Djup | |
| Sjk | |
| Exnamn | |
HISTORIK
VULCAN byggdes 1855 faktiskt som ett ångfartyg okänt vem som beställde henne men troligen Depledge i Hull, åtminstone var han hennes ägare när hon 1861 såldes till B. Manson även han i Hull. Redan 1867 blev det ny redare i J. Walker och 1881 R. Fell fortfarande med Hull som hemmahamn.
Någon gång under denna sejour blev VULCAN ombyggd, dels förlängdes hon och upphöjdes samt riggades som en ren segelskonert vilket hon var när hon hamnade i Tyskland. Det var skeppsredare A. Tobias i Bremen som 1884 tog över henne och till Sverige inköptes hon den 28 januari 1899. Det var ett partrederi i Helsingborg med kassören Lloyd Robert Lundström som huvudredare.
Övriga intressenter i detta fartyg var kontoristen Arthur Eugen Jacobi (2/9), kapten Petter Jonasson (2/9), skeppsmäklare Anders Nilsson, kontorschefen Carl Wilhelm Ingelsson, Anna Gren alla hemmahörande i Helsingborg och ägande var sin 1/9-del. Just kapten Petter Jonasson var den som förde henne från det hon kom till Sverige och ände fram till april 1907, förutom några månader våren1902 då Johannes Eriksson, Flundrap förde henne. Petter blev avlöst i april 1907 av Nils Johan Jonasson i Råå, dock förde han henne bara fram till juli 1907 då Lars Eriksson i Trelleborg tog över ända fram till september 1910 då hennes sista befälhavre tog över, nämligen Olof Nilsson.
FÖRLISNINGEN
VULCAN låg i slutet av februari 1913 i Limhamn och tog in kalksten avsedd för Sarpsborg och klockan 11,30 den 2 mars fick man hjälp ut av bogserbåt och lots. Seglen hissades och kursen sattes nordvart genom sundet i det gynnsamma vädret med sydsydvästlig vind och klar luft. Dagen efter vid 16-tiden passerades Anholts fyrskepp och vinden tilltog till hård SSV och regntjocka. Vid midnatt hördes ljudet från Trindelens fyrskepp i VSV, gissad dist. 5 nm och vinden ökan nu till sydvästlig halv storm.
Vid 1-tiden revades några segel men ändå rämnade 2 timmar senare storseglet från andra revet upp till gaffeln. VULCAN slingrade sig i den hårda sjön och överspolades så mycket att man halv 7 blev tvungen vända undan vinden. Efter en halvtimme fick man syn på Vinga fyr i OtS på ungefär 12 distans och man beslöt då hålla av för Rivöfjorden. Den hårda vinden och revade segel gjorde att VULCAN drev allt närmare land och vid 21-tiden blossades efter lots från Vinga men fick inget svar.
Strax därefter fick man sikte på Böttö fyrs klippsken och lovade upp för att komma in i Böttö fyrs klara lusvinkel. Samtidigt kände man en svag stöt i skrovet och strax därefter en kraftigare. Fartyget pejlades nu och vattnet steg med 2 fot på 8 minuter och goda råd var dyra. För att försöka rädda fartyg och manskap seglades hon nu mot Buskär och sattes på grund där klockan 22,15.
Besättningen tog sig iland på Buskär och natten fick tillbringa där innan fiskeångaren TOPAZ vid 7-tiden på morgon plockade upp manskapet som sattes iland i Göteborg. VULCAN blev sedermera totalt vrak på platsen.
