| Fakta | |
| Typ | Hantverkspråm (Byggd turretdäckad lastångare) |
| Material | Betong (Skrovet göts av firma Højgaard & Schultz) |
| Tonnage | ca. 2 000 dwt |
| Mått | 72 x 11 meter |
| Maskin | |
| Fart | |
| Byggd | 1920 Köpenhævns Flydedock & Skibsvaerft (Byggnr 251) |
| Beställare | D/S Patria, Köpenhamn |
| Sjösatt | |
| Levererad | Juni 1920 |
| Regnr | |
| Signal | |
| Klassad | |
| Assurans | |
| Hemma | Larvik, Norge |
| Ägare | Norska ägare |
| Befälhavare | |
| Besättning | |
| På resa | Stockholm – Larvik, Norge |
| Förlist | 1994-06-30 |
| Plats | Ölands N udde vid vrakmarkeringen |
| Orsak | Läckage, sjönk under bogsering av “Vrangsund” |
| Last | Ingen last |
| POS | |
| Djup | |
| Sjk | |
| Exnamn | BARTELS |
Det råder delade meningar om namnet på denna pråm. I början av 80-talet när hon byggdes om till hantverkspråm hette hon VERKMÄSTAREN och hurvida namnet ändrades innan förlisningen ska jag låta vara osagt, men som rubriken antyder tror jag personligen att namnet ska vara Verkmästaren. Men det är min personliga åsikt då det varit svårt att helt klargöra eftersom hon inte funnits med i skeppslistorna. Ägarna har försökt registrera in henne i gamla namnet med fick avslag då hon inte var ett skepp. Hon saknade både roder och motor och är enligt regelverket då inte att betrakta som ett skepp.
HISTORIK
Hantverkspråmen utanför Öland har ett brokigt och krokigt förflutet. Hon byggdes som turrettdäckad lastångare för D/DS Patria i Köpenhamn. Skrovet göts av firma Højgaard & Schultz och hade bara det en egenvikt av 1.140 ton. Hon byggdes senare färdigt av Köpenhævns Flydedock & Skibsvaerft som nybygge 251 och levererades juni 1920 med namnet BARTELS.
Maskinen som satt akteröver var varvets egen trippelångmaskin om 535 hkr som dock endast räckte till att driva henne med 8.75 knop. Tonnaget uppgick vid byggandet till 1.200 brt och 1.800 dwt. Lönsamheten för den här typen av fartyg var dålig och redan 1924 såldes hon till Kiel för att huggas upp.
Tyskarna ville dock inte förstöra ett nästan spritt nytt fartyg utan plockade ut allt av värde och sålde sedan skrovet till Sverige. Köpare var Göteborgs Hamnarbetarkontor för att bli ett logementsfartyg för engelska arbetare på svenska arbetsmarknaden. I början av 30-talet blev hon bogserad till Ljungskile och efter det blev hon liggande i Marstrand. I början av 40-talet skickade minskolan i Karlskrona folk ombord på henne.
1948 besiktigades hon av fartygsinspektionen för att bli en teaterbåt som var tänkt att gå i Norden, men av detta blev intet. Ägare då var en Birgit Linder. Pråmen kom istället att, efter kriget, köpas av Ekenbergs varv för att bli förrådsfartyg. Finnboda varf tog över henne efter något år i samma syfte innan hon byggdes om vid Norra Hammarbyhamnen som en hantverkspråm med namnet VERKMÄSTAREN, trolig ägare då var firman “Mässingmäster”. Hon kom att sedan 1982 ligga vid Söder Mälarstrand och fungera som hantverkspråm med flera firmor inhyrda. Hon kom sedan att 1994 säljas till norska Larvik och skulle bogseras dit.
FÖRLISNINGEN
Efter försäljningen skulle hon bogseras till sin ny hemmahamn av norska bogserbåten “Vrangsund”. Det höll på att riktigt illa redan vid avgången då en bogsertross gick av vid Långholmen och pråmen kom i drift mot en badbrygga. En bogserbåt han dock emellan och fösa bort henne men inte bättre än att hon grundstötte. Dykare sändes ner för att inspektera skadorna, men man fick OK och färden kunde fortsätta.
På morgonen den 30 juni började gick man läck norr om Öland och började ta in vatten. Det fanns inget man kunde göra utan lät henne gå till botten till glädje för oss dykare idag. Ingen skadades och ingen last gick förlorad och ett stort vrak på behagligt avstånd och djup.
Skrivet av Göran Nilsson
