TYR

Förlisningar mitt inne i Stockholm var ganska ovanliga under dom sista 100 åren. Bogserbåten Tyr är ett undantag. Hon gick till botten under arbete med Sunnanland mellan Biskopsudden och Finnboda varv. Av besättningen på 4 man dukade 3 stycken under och följde henne ner på 31 meters djup.

När bogserbåten Tyr kantrade och sjönk mitt inne i Stockholm blev det stora rubriker i tidningarna. 3 man fick sätta livet till och frågorna om hur det kunnat gå till var många. Det hela utspelade sig på eftermiddagen lördagen den 7 juli 1956. Den överlevande Bert Enar Thuresson berättar här om hur han uppfattade olyckan:

–“Sunnanland tog ombord lots på babords sida, och vi gick sedan i en stor sväng förbi stäven och över till styrbordssidan för att ta emot bogserwiren. Vi låg så nära Sunnanland att jag kunde ta emot wiren med en mycket kort båtshake. 

–“Tyr gled sedan framöver och för om Sunnanland. Då blev jag sysselsatt med att hala in bogserwiren så att det inte skulle bli för stor bukt på den. Jag hörde kapten Johansson ropa till Sunnanland “sätt fart, sätt fart”. 

–“Tyr var nu åter över på Sunnanlands babordssida. Enligt min uppfattning hade rodret lagts dikt babord, och effektkraft togs ut i maskinen. I nästa ögonblick kom emellertid stöten”. 

–“Jag reflekterade inte omedelbart nämnvärt över den. Inte förrän jag märkte att bogserbåtens babordssida började ta in vatten och båten inte gick ner igen i normalt läge förstod jag att något allvarligt hade hänt, att det gällde sekunderna och att jag måste hoppa i sjön.Jag kastade ett öga bort mot bryggan och såg befälhavaren oroligt vrida och vända på sig som om han inte riktigt visste vad som höll på att ske”. 

–“Jag rusade upp på Tyrs styrbordssida och hade bara en tanke i huvudet. Hoppa snabbt och långt och akta dig för att komma i propellervattnet. Eldare Pettersson som jag arbetade tillsammans med på däck verkade inte att reagera alls. Jag tog ögonmärke långt ut i vattnet och hoppade”.

–“I nästa ögonblick bröts bogserbåten över stävskenan på Sunnanland och ner på Sunnanlands styrbordssida. Jag började simma och förstod när jag kände att mina trätofflor flöt upp att jag var räddad och inte skulle sugas ned. Några ögonblick senare hade man plockat upp mig ombord på Mumin”. 

–“Allt gick mycket fort. Naturligtvis var jag rädd men hann aldrig känna det förrän efteråt. Olyckan tillgick så att bogserbåtens akter tog i Sunnanlands babordssida strax akter om stävskenan. Sedan räckte det med den fart Sunnanland hade för att Tyr skulle brytas över stävskenan och ner på styrbordssidan på Sunnanland. Sedan sjönk bogserbåten omedelbart”. 

–“Som det senare visade sig kunde jag själv dra fördel av att Sunnanland kom mellan Tyr och mig när jag hoppade i sjön. På det sättet hamnade jag i lugnt vatten och behövde inte vara rädd för att sugas ned när Tyr sjönk. 

–“Det jag tycker är mest tragiskt i den här olyckan är det sätt på vilket eldare Pettersson omkom. Tyrs ordinarie eldare hade inte infunnit sig till arbetet på olycksdagen, och man hade måst låna eldare från bogserbåten Grebb. Pettersson skulle på söndagen ha börjat sin semester”. 

–“För mig var arbetet på Tyr rent tillfälligt. Jag är utexaminerad sjökapten och tyckte det var ett bra arbete innan jag till hösten rycker in i militärtjänst vid flottan. Personligen har jag enbart goda erfarenheter av det sätt på vilket kapten Johansson förde sitt befäl. Några olyckor till sjöss har jag tidigare inte varit med om”. 

Söndagen den 8 juli ordnades ett sammanträde i Stockholm. Man skulle försöka få klarhet i hur olyckan gått till. Mötet hölls i Transportbolagets lokaler och dom som deltog var bolagets direktör kommendörkapten E.Apelqvist, hamnpolisens chef, förste polissisten G.G. Rosen, hamnlotsen, befälhavaren på bogserbåten Mumin kapten Harald Andersson och kapten Turesson.

Man satte igång med dykningar på vraket som låg på 31 meters djup. Onsdagen den 11 juli påträffades kapten Johansson inne i styrhytten. Vid mötet som omnämns ovan framkom att besättningen hade jobbat onormalt mycket övertid just denna vecka. Fram till klockan 11 på fredagen hade man jobbat i 87,5 timmar mot lagstagade 52. Man uteslöt därför inte att besättningen var utarbetad och var nära till misstag. Riktig klarhet lär vi aldrig få.

BESÄTTNING

Skrivet av Göran Nilsson