Under första världskriget duggade förlisningarna tätt och de flesta blev i bästa fall en notis i någon lokaltidning. Om inga människoliv spilldes och haveriet skedde i annat land (Finland) kom det allt som oftast knappt till allmänhetens kännedom.
| Fakta | |
| Typ | Ångare |
| Material | |
| Tonnage | 413 brt |
| Mått | |
| Maskin | |
| Fart | |
| Byggd | 1869 i Göteborg |
| Beställare | |
| Sjösatt | |
| Levererad | |
| Regnr | 2378 |
| Signal | |
| Klassad | |
| Assurans | |
| Hemma | Stockholm |
| Ägare | |
| Befälhavare | N. A. Ljungberg |
| Besättning | |
| På resa | Gävle – Raumo |
| Förlist | 1915-09-02 |
| Plats | Utanför Nurmes udde |
| Orsak | Grundstötning |
| Last | 541,5 ton malm |
| POS | |
| Djup | |
| Sjk | |
| Exnamn | |
HISTORIK
Ångaren S/S Sven Renström byggdes 1869 i Göteborg och mätte 413 bruttoton och fick registreringsnummer 2378. Året innan förlisningen köptes hon till Stockholm och hade densamma som hemmahamn vid förlisningen. Den sista augusti 1915 lämnade fartyget Gävle för att gå till finska Raumo med 541,5 ton malm i lastrummen. Man hade lots ombord som lämnades 16.50 vid Nygrundspricken och resan fortsatte i storm österut.
Sven Renström kom aldrig fram till sin distinationsort Raumo utan en undervattensklippa utanför Nurmes udde satte stopp för hennes framfart. Besättningen klarade sig och ingen dramatik uppstod, därav bristade information om denna förlisning i arkiven. Hur förlisningen gick till kan kapen Ljungberg bäst beskriva i sjöförklaringen.
Sjöförklaring
Till Rådstufvurätten i Raumo
Undertecknad befälhafvare å svenska ångaren “Sven Renström” hemmahörande i Stockholm, får härmed inlämna följande sjöförklaring. Efter att Gefle i kungariket Sverige hafva intagit en bekväm last bestående af 541,5 ton Björkgrufvermalm i mitt i fullständigt godt och sjövärdigt skick varande fartyg, hvilket äfven varit tillräckligt bemannadt, anträddes resan den 31 augusti d.å. kl. 3.30 em. med Raumo som destinationsort.
Kronolots, hvilken lotsade fartyget ut, lämnades vid Nygrundspricken kl. 4.50 em. och resan fortsattes i storm och hög öfverbrytande sjö. Torsdagen den 2 september pejlades Peterskärsbåken kl. 6.50 fm. i ONO, distans ca. 2,5 minut. Vädret var regndisigt, hvarför lodades vid hvarje distansminut. Kl. 8.40 fm. ca. en minut efter lodningen, törnade fartyget på undervattensklippa utanför Nurmis udde.
Då slogs ögonblickligen back på maskintelegrafen, men fartyget rubbade sig icke mera ur stället. Maskinen stoppades och lodades på båda sidor och akterom fartyget och befanns där vara 17 meter vatten rundt omkring. Lastrummen pejlades och befanns där vara 11 fot vatten. Fartyget högg hårdt på grundet och sjönk allt djupare och djupare, hvarför manskapet beordrades i båtarne, och då desamma voro välkomna i båtarna, låg däcket redan under vattnet.
Besättningen anlände på eftermiddagen till Raumo och anmälde undertecknad befälhafvare protest i följd af haveriet. Fritagande mig och min besättningen, mitt rederi och fartyg från allt ansvar, anser jag, att orsaken till denna olycka står dels i strömsättning, som icke kunnat beräknas, och dels däri, att prickarna voro intagna.
Att ofvanstående är en sann och riktig förklaring af olyckan och fullkomligt öfverensstämmande med verkliga förhållandet vid hafveriet och att såväl jag som min besättning gjordt allt, hvad göras kunde för att undvika denna olycka och bärga fartyg och dess last, kunna vi med ed bekräfta.
Raumo, den 4 september 191
Olof Persson N.A. Ljungberg
Stryman Befälhafvare
G. Pettersson A. Lindqvist S. Wahlund
Maskinist Båtsman
Skrivet av Göran Nilsson
