Spes Fides är ett av alla de fartyg som slutat sina dagar i Ålands skärgård. 1893 blev hon totalförlist ute vid Signilskär då köl och botten gick ur henne
| Fakta | |
| Typ | Brigg |
| Material | Trä |
| Tonnage | |
| Mått | |
| Maskin | |
| Fart | |
| Byggd | |
| Beställare | |
| Sjösatt | |
| Levererad | |
| Regnr | |
| Signal | |
| Klassad | |
| Assurans | |
| Hemma | Drammen, Norge |
| Ägare | |
| Befälhavare | G.P. Hertzberg |
| Besättning | Ingen omkom |
| På resa | Kings Lynn – Söderhamn |
| Förlist | 1893-09-14 |
| Plats | Signilskär, Åland |
| Orsak | Grundstötning |
| Last | Barlast |
| POS | |
| Djup | |
| Sjk | |
| Exnamn | |
FÖRLISNINGEN
September månad 1893 lämnade SPES FIDES Kings Lynn i barlast för seglats till Söderhamn och hur hennes resa slutade beskrivs bäst av kapten Hertzberg via sjöförklaringen.
Ur Sjöförklaringen…
Efter det skeppet till alla delar var väl utrustadt för att afgå från Kings Lynn till Söderhamn, 11 fot djupgående afgick från Kings Lynn torsdags morgon kl 3 den 7 september. Kl 7 f.m. kvitterades lots- och ångbåt vid Lynn Road, satte därpå kurs till sjös under frisk västlig bris.
Intet anmärkningsvärdt inträffade på resan före onsdag afton kl. 8 den 13 sept, då ”Svenska Björns” fyrskeppp. I S ¾ W cirka 5’; vinden S.W. frisk bris med rägntjock luft. Klockan något öfver 8 gjordes stora bramseglet, storseglet och klyfvan fast. Tilltagande kuling; kl. 9 p. Lågskär i OSO och Söderarm i S. t. W., styrde NNW med 8 á 9 mils fart tils kl. inemot 12, då land observerades på lovarts bog, hvilket antogs vara svenska sidan, hvarför föll af och styrde N. t. O. i cirka 10’; fick så plötsligt se sälskär i omtrent NO, och brakte skeppet ögonblickligt bidevind västöfver. Under ombrassningen stötte skeppet våldsamt flere gånger och blef till sist stående huggande oupphörligt och detsamma begynte att intaga vatten. Begynte straks sätta båtarna i vattnet och fastgjorde dem i lä om skeppet. Vind och sjö tilltogo; skeppets huggning blef våldsammare och intogs mer och mer vatten. Wi kunde seatt stykken af köl och botten kommo flytande upp längs sidan och kölbottnen instöttes. Då vi icke tordes vara längre ombord på grund af att vi i hvart ögonblick väntade att skeppet skulle krossas, beslöto vi att öfvergifva det, hvilket skedde kl. 5 på morgonen den 14 sept. Vattnet stod då öfver kölsvinet. Vind och sjö voro fortfarande i tilltagande. Efter omkring en timmes rodd, anträffades en fiskare, som visade oss vägen till Eckerö, dit vi ankommo kl. 7 f.m.
Mariehamn 16/9 1893.
G. P. Hertzberg.”
Skrivet av Göran Nilsson
