Ett av de vrak man kanske dyker på utan att ha en blekaste aning om vad det är för något kan vara Rudolf. För snart 100 år sedan försökte hon söka nödhamn i Hudiksvall men slutade sina dagar på botten och ligger kvar än idag, förmodligen som “plockepinn“.
| Fakta | |
| Typ | Skonert |
| Material | Furu |
| Tonnage | 104,20 brt 94,01 nrt Under däck: 94,57 |
| Mått | 25,50 x 7,30 x 3,60 meter Djup i rum: 2,69 m |
| Maskin | |
| Fart | |
| Byggd | 1872 av Jonas Adolf Nordström i Sundsvall |
| Beställare | |
| Sjösatt | |
| Levererad | |
| Regnr | 180 |
| Signal | HJCT |
| Klassad | |
| Assurans | |
| Hemma | Blidö |
| Ägare | Johan August Österman, Kolsvik, (Blidö) |
| Befälhavare | J.A. Söderman (troligen) |
| Besättning | Ingen omkom |
| På resa | Axelsvik,(Haparanda) – Nynäshamn |
| Förlist | 1912-10-02 |
| Plats | Drakön, Hudikisvall |
| Orsak | Strandning och blev vrak |
| Last | Trä |
| POS | |
| Djup | |
| Sjk | |
| Exnamn | |
HISTORIK
RUDOLF byggdes 1872 av Jonas Adolf Nordström i Sundsvall och mätte vid byggandet 37 nyläster och måtten 25.50×6.66×2.69 meter. RUDOLF hörde under 1870- och 80 talet hemma i Värmdö genom M. Norberg innan A.P. Lindermark i Furusund tog över som redare 1892. Österman tog över skutan 1900 och var dess redare vid förlisningen. Liksom alla andra fartyg blev hon både reparerad och driven med jämna mellanrum och sista gången för RUDOLF var 1906 då man passade på att göra båda sakerna.
FÖRLISNINGEN
Skonaren RUDOLF var på södergående i Bottenhavet i en fruktansvärd storm och beslöt söka nödhamn i Hudiksvall med dess fina ankarplatser i väntan på bättre väder. När man var vid Innerstön valde man Fläskviken, ett känt ställe där många fartyg inväntat lugnare väder. På grund av tjockan tappade man sikte på Kråkö fyr vid 2-tiden på natten och kom ut kurs och grundstötte vid Drakön. Besättningen klarade sig helskinnade och blev under eftermiddagen införd till Hudiksvall av Kråköfiskaren Johan Skoglund
Sjöförklaringen hölls torsdagen den 10 oktober 1912 i Hudiksvalls Rådhusrätt och ger vid handen att det rådde storm, hög sjö, mörker och regntjocka vid förlisningen. Skeppsjournalen gick förlorad med fartyget så kapten hade skrivit ned på papper ur minnet, viket sedermera av två besättningsmän vitsordades. Vidare framkom att fartyget vid avgång varit trälastat och väl bemannat samt i sjödugligt skick. På frågan om varför man inte anlitat lots svarade kapten att de inte hade kunnat gå ut i den orkanliknande storm, samt att det inte behövdes då kapten efter ett 30-tal besök i Fläskviken kände vattnen väl.
Skrivet av Göran Nilsson
