Farvattnen mellan Gävle och finska Raumo skördade många offer under första världskriget
och det var fientliga ubåtar som stod för slakten.
Pauline hindrades från att gå i hamn av ett stort isbälte och var dömt att gå förlorat så fort en tysk ubåt skulle närma sig.
Fakta | |
Typ | Lastångfartyg |
Material | Furu |
Tonnage | 168,50 brt 90,05 nrt Under däck: 142,90 |
Mått | 30,30 x 6,82 x 3,0 meter Djup i rum: 2,79 |
Maskin | 120 IHK |
Fart | |
Byggd | 1873 i Motala |
Beställare | |
Sjösatt | |
Levererad | |
Regnr | 2443 |
Signal | JFLV |
Klassad | |
Assurans | Danske Genforsikring, Köpenhamn |
Hemma | Vaxholm |
Ägare | Carl Svensson Rederi AB |
Befälhavare | N. T. Sjöstedt |
Besättning | 12 st. (10 män + 2 kvinnor) ingen omkom |
På resa | Öregrund – Raumo |
Förlist | 1917-05-19 |
Plats | Ca. 15 nm Väst Raumo |
Orsak | Sänkt av UC 58 |
Last | Cement, Yxor, Elektriska Lampor i rummet / Elektriska Lampor, Järntråd på däck |
POS | |
Djup | |
Sjk | |
Exnamn | LEMUNDA — WETTERN I — WETTERN — JÖNKÖPING |
HISTORIA
PAULINE byggdes i Motala 1873 och kom att vara Askersund trogen under lång tid i slutet på 1800-talet och en bit in på 1900-talet. Drevad och förhydrad 1910 innan hon slutligen hamnade i Waxholm och Carl Svensson Rederi AB.
FÖRLISNINGEN
PAULINE avgick från Öregrund den onsdagen 16 maj 1917 med 250 ton styckegods som last för att gå österut mot Raumo, Finland. När man kom fram mot den finska kusten stötte man på patrull i form av ett cirka 20 sjömil stort isbälte. Till en början gick man utmed iskanten men hittade ingen lucka så man lade sig stilla invid iskanten. Det var inte bara PAULINE som hindrades av isbälten utan man såg även KYROS i närheten samt inne i isen satt 4 stycken svenska ångare fast.
Fredagen den 18:e blev man tvungen göra någon manöver för att inte fastna i isen och framåt kvällen vid 22,10-tiden upptäckte vakten en ubåt. Alle man kommenderades upp på däck och vara klara gå i båtarna. Man såg nu ubåten först preja KYROS för att vid 20,30-tiden lägga sig långsides med PAULINE och begära över skeppshandlingarna. Efter en tids granskande av dessa förklarade ubåtens befälhavare att lasten bestod av krigskontraband och PAULINE skulle sänkas. Kapten Sjöstedt protesterade och förklarade sig villig att med prisbesättning gå till tysk hamn men detta förkastades av ubåtens befälhavare.
Nu sattes ombord en prisbesättning bestående av en underofficer, en maskinist samt en matros som hade i uppdrag att sänka PAULINE som nu hade sakta gått upp långsides med KYROS och besättningen gick över dit. Dock kom 1:e maskinisten att beordras visa de tyska manskapen var bottenventilen fanns. Efter att ha öppnat densamma placerades en sprängladdning i förrummet och antändes innan alla lämnade PAULINE för att på håll bevittna sänkningen.
Explosionen detonerade men fartyget ville inte ge vika och sjunka så man fick åter äntra PAULINA och aptera ytterligare en sprängladdning, vilken exploderade efter 6-7 minuter. Denna fick önskad effekt och PAULINE började omedelbart sjunka och inom några sekunder gick hon ner med fören först vid 01,46 på natten den 19 maj 1917. Dramat utspelade sig ungefär 15 sjömil väst om Raumo. Nu var besättningen ombord på KYROS men även denna ångare kom att sänkas senare på dagen så det blev ännu ett byte av fartyg. Den var den svenska ss LIZZIE som uppbringades och fördes, tillsammans med ss GÖTE och ss MARTA mot Libau med eskort av tyska jagare som anslöt vid Svenska Högarna. Resan fortsatte sedan ner mot Swinemünde dit man ankom den 25 maj.
Skrivet av Göran Nilsson