Modern teknik och bättre sjökort har gjort sjöfarten säkrare och allt färre förlisningar sker. Dock ligger en fara i och med att man förlitar sig helt på tekniken. Att fyrar visar rätt färg förväntar man sig men i detta fall var vitt rött eller rött vitt, ja bedöm själva.
Fakta | |
Typ | Motortankfartyg |
Material | |
Tonnage | 731,30 nrt 1265,41 brt (1450 dödviktst ton) |
Mått | 70,82 x 10,69 x 4,73 meter |
Maskin | |
Fart | |
Byggd | Lindholmens Varv |
Beställare | |
Sjösatt | |
Levererad | februari 1950 |
Regnr | 9133 |
Signal | SFKC |
Klassad | |
Assurans | |
Hemma | |
Ägare | |
Befälhavare | N.Tengberg |
Besättning | 20 man |
På resa | Flaxenvik – Norrköping |
Förlist | 1957-04-17 |
Plats | Norra Kränkans fyr ligger 75-100 meter från farleden och ett av grunden ca ½ dist ifrån satte stopp för Lindesnäs framfart |
Orsak | Grässkären och N. Kränkan visade fel färg på grund av att vit snö “klistrat sig fast” på dess röda sektorer |
Last | 1732,2 kbm flygfotogen i tanken |
POS | |
Djup | |
Sjk | |
Exnamn | |
HISTORIK
Motortanken Lindesnäs byggdes vid Lindholmens Varv med regnr: 9133, signal SFKC, och levererades i februari 1950 och mätte då 1450 dödvikts.ton, 731,30 nettoreg.ton eller 1265,41 bruttoreg.ton. Hon tillhörde Johnson-linjen och hade Stockholm som hemmahamn och var inte särskilt stor för att vara en tanker med uppvisade ändå måtten 70,82×10,69×4,73 meter.
Lindesnäs var en flitig besökare i hamnarna i Hälsingland, när Hudiksvall 1956 invigde sin oljeterminal var hon det första fartyg att göra fast. Året innan var hon illa ute då Hällgrund utanför Söderhamn stoppade hennes framfart den 28 augusti 1955 och 4 tankar gick läck. Ett stort oljetäcke bredde ut sig och sträckte sig ända upp mot Agön. Efter ett par dagar drogs hon flott av bärgningsbolagets Atlas.
Röda sektorn visade vitt!
Lindesnäs var i april 1957 på resa mellan Flaxenvik och Norrköping med 1732,2 kbm flygfotogen i tanken. Den 17 april -57 var hon på sydgående kommen till farvattnen utanför Hävringe och Norra Kränkans fyr. Det rådde ostnordostlig vind på 3 m/sek och strömsättning, kraftiga dyningar och snöglopp i luften men annars hyfsad sikt.
Kapten N.Tengberg och resten av besättningen som uppgick till hela 20 man anade ingen oro då fartyget gick mot fyren Grässkärens vita sken. Vad man inte visste var att strömsättningen fört Lindesnäs aningen åt babord i farleden och att man var på gränsen till den röda sektorn. Snögloppet hade dock fastnat på fyren och dess röda sektor visade vitt sken till de inget anande fartygen. Strax före fyra på onsdagsmorgonen den 17 april blossades efter lots från Hävringe och de gjorde sig klara att gå ut till Lindesnäs.
Lindenäs lämnade ytan
Norra Kränkans fyr ligger 75-100 meter från farleden och ett av grunden ca ½ dist ifrån satte stopp för Lindesnäs framfart. Ombord satte man sig genast i kontakt med Stavnäs radio som fick larmet 03.52 och i sin tur larmade alla fartyg i området. Lotsen på Hävringe var redan på väg ut för att möta och Neptunbolaget larmades 04.00 som skickade iväg Titan som låg i Nynäshamn.
Radiolänken hölls öppen och när fartyget började glida av grundet gick man i livbåtarna och över till lotsbåten som var framme 04.15. Stavnäs tappade kontakten 05.02 när Lindesnäs lämnade ytan för att lägga sig till ro på havsbotten. Omedelbart utanför grundet är djupet 50-60 meter och där ligger skrovet än idag. Titan hann inte fram men fortsatte ändå till haveriplatsen för att lokalisera henne och göra en preliminär bedömning och möjlighen till bärgning
Tillgängligt idag
Lotsbåten gick nu in mot Hävringe med livbåtarna på släp och mötte på ingående bogserbåten Simsom som gått ut från Oxelösund. Besättningen gick över dit och Simson vände åter och anlände staden för att inkvarteras på hotel. Lotsen tog livbåtarna med sig till Hävringe.
Under dagen gav sig Hävringelotsen ut till platsen och kunde konstatera att både Grässkären och N. Kränkan visade fel färg på grund av att vit snö “klistrat sig fast” på dess röda sektorer. Med dagens dykteknik och blandgaser har hon blivit tillgänglig för oss dykare och kommer nog bli ett vrak att räkna med inom tek.dykningen.
Skrivet av Göran Nilsson