Bottenhavet är relativt fritt från grund om man bara håller sig från landområderna. Om man helt plötsligt känner en stöt i skrovet och går läck, ja då ligger det nära till hand att tro på att man kört på en stock.
Förmodligen var det detta Jernavik råkade ut för när hon gick till botten utanför Sundsvall.
Fakta | |
Typ | Skonert 3-mastad |
Material | Ek / Furu / Bok på kravel |
Tonnage | 156,15 brt, 116,15 nrt, 225 dwt |
Mått | 28.41 x 7.49 x 2.75 m |
Maskin | 100 Hkr Lavalsmotor |
Fart | |
Byggd | 1919 av Jernaviks varvs- och rederi ab |
Beställare | För varvets egen räkning |
Sjösatt | |
Levererad | |
Regnr | 6147 |
Signal | SIZU |
Klassad | Bureau Veritas |
Assurans | Sjö- & Brandförsäkrings AV Sverige. Veritas |
Hemma | Kalmar |
Ägare | Partrederi. Olle Ingvar Johannesson som huvudredare |
Befälhavare | Sture Ståhlberg, Sölvesborg |
Besättning | 4 man |
På resa | Norrköping – Nordingrå (för att efter gå till Sikeå) |
Förlist | 1950-08-11, kl. 02 |
Plats | Cirka 13 nm O t N ifrån Brämön |
Orsak | Läckage efter kört på något, vattenfylldes och sjönk |
Last | 212.5 ton gödningsämnen lastat i säckar i rummet |
POS | |
Djup | |
Sjk | |
Exnamn | |
HISTORIK
Motorseglaren Jernavik var byggd 1919 i just ”Jernavik” i ek, furu och bok för varvets egen räkning. Men redan samma år såldes hon till ett partrederi i Jernavik med landstingsmannen Ivar Hugo Jeppsson som huvudredare. Hennes vatten var Nordsjön och Östersjön främst under sina första 10 år sedan blev det mest Östersjön för hennes del.
Jernavik blev motoriserad 1930 då en 70 hkr Avance råoljemotor installerades vid Gustafsson och Söners varv i Landskrona. Elva år senare byttes den ut mot en 100 hkr Lavalmotor. Via diverse ägarbyten som redovisas lägre ner hamnade hon till slut i Kalmar, där hon hörde hemma vid sin förlisning.
REDARE | Huvudredare | ||
1919-07-05 | p.r. i Jernavik – 64/283 | Ivar Hugo Jeppsson | Jernavik |
1927-04-07 | p.r. i Skillinge – 11/37 | Per Olof Persson | Skillinge |
1947-02-02 | ny h.r (gamla h.r. Persson avled) | Nils Henrik Olsson | Skillinge |
1947-05-13 | p.r. Kalmar – 9/80 | Olle Ingvar Johannesson | Kalmar |
BEFÄLHAVARE | ||
Mattsson A. E | Torp | 1919-07-01 |
Olsson P. | Sölvesborg | 1919-07-11 |
Olsson F. H. | Brantevik | 1923-03-15 |
Olsson N. H. | Skillinge | 1927-03-19 |
Olsson O. H. Ö. | Hoby | 1936-05-16 |
Olsson N. H. | Skillinge | 1927-03-19 åter |
Sjögren K. J. B | ? | 1947-05-13 |
Johansson A. N. R. | Figeholm | 1948-08-31 |
Ståhlberg Sture | Sölvesborg | ? |
FÖRLISNINGEN
Skonerten Jernavik avgick från Norrköping på en resa norrut utmed Norrlandskusten. I lastrummet fanns 212.5 ton gödningsämnen lastat i säckar. Första anhalten på resan var Nordingrå, för att därefter gå vidare till Sikeå.
Den beryktade Gävlebukten passerades torsdagen den 10 augusti utan missöden liksom Hudiksvall. Under natten mellan torsdagen och fredagen gick man i öppen sjö, utanför Sundsvall, då besättningen utan förvarning hörde en kraftig duns i skrovet. Inget grund i området och man antog att man kört på en stock, vilket orsakade en svår läcka i fartyget. Pumparna sattes igång men man hade svårt att hålla henne läns.
Gödningsämnen och vatten är heller ingen bra kombination, så klokt nog satte man ut livbåten. Man var rädd för att lasten skulle spränga skrovet och man skyndade i båten utan att få med sig några tillhörigheter. Vädret var fint så man avvaktade i närheten av sin gamla trotjänare som sjönk allt djupare i vattnet.
Tidigt på fredagsmorgonen var bröderna Eriksson från Tynderö på väg ut till laxfiske, när man i horisonten ser Jernavik liggande i marvatten. Väl framme fick man tillsammans med besättningen bevittna hur Jernavik drog sin sista suck och försvann ner i djupet, som på platsen är 80-90 meter.
Efter att sett skonaren gå till botten sattes kursen mot Tynderö dit man kom efter 2.5 timme. Därifrån åkte man till Sundsvall och inkvarterades på hotell.
Skrivet av Göran Nilsson