GUSTAF (Motorskonert)

Ett av det värsta man kan råka ut för ute till havs måste vara brand ombord. Man har hur mycket vatten som helst runt om kring, men till ingen nytta. Maktlöst kan man bara se på när lågorna slukar fartyget innan havet tar vid med nådastöten och en sista viloplats på havsbotten

HISTORIK
Motorseglaren Gustaf af Hörvik byggdes 1917-18 i Ystad i ek och furu som en tremastad skonert med reg.nr:5952 och mätte 99 brt, 84 nrt. Hon köptes av nuvarande ägaren, (som för övrigt var kapten ombord) 1949 för 55.000:- och fick nyligen en upprustning med bland annat en ny maskin för 35.000:- samt ny mast. I samband med detta blev hon försäkrad för 67.000:- i Sjöförsäkrings AB Öresund, Malmö.

Två explosioner 
Gustaf lämnade Stockvik den 16 sept. 1953 klockan 15:30 med 165 ton kalk-kväve i lasten, som var lastad i 50 kilos papperssäckar totalt 3.200 stycken. Vädret var inte att klaga på denna septemberkväll, vid rodret stod Johannesson. Kapten och jungman Gustavsson satt vid 8-tiden och drack en kopp kaffe och allt föreföll vanligt.

Man hade vid denna tidpunkt tagit sig cirka 8 distans söder om Grans fyr och gjorde bra fart. Kvart över åtta denna kväll skakades Gustaf av en vålsam explosion. Sekunderna efter hördes ytterligare en explosion, denna gång ännu kraftigare än den första och fick i stort sett hela däcket att flyga i luften.

Släckte en eld, blossade upp två nya
När man ombord hämtat sig från chocken efter explosionerna såg man att glasrutorna i styrhytten smulats sönder och det brann överallt. Besättningen gick snabbt till handling och tog fram två brandsläckare samt en vattenslang som drevs via pumpen men med klent resultat. 

När man släckte på ett ställe blossade det upp eld på ett annat och lastens beskaffenhet gör det svårt att få bukt med lågorna. Efter en halvtimme insåg man det omöjliga och gick i livbåten. Då brann det intensivt akterut där oljetanken fanns vilken man befarade skulle explodera.

Räddningen försvann i horisonten
I samband med släckningen brännskadades Gustafsson på händer och i ansiktet där bland annat håret blev rejält svedd. Nu befann man sig alltså en bra bit från land med en skadad person i livbåten och man rodde runt platsen ett tag och hoppades på räddning av något förbipasserande fartyg.

Det dröjer inte länge innan man ser lanternor dyka upp i horisonten från norr. Hoppet ombord i livbåten steg innan man till sin stora fasa ser att fartyget ändrar kurs och vände Gustaf aktern trots att man inte kan ha missat den intensiva rökutvecklingen. Man fick vänta ytterligare en halvtimme innan nästa båt blev synlig. Det var den holländska ångaren S/S Pawo som var på väg till Hudiksvall och som plockade upp besättningen.

Filmade branden
Väl ombord på Pawo fick man bästa vård och den holländska kaptenen Harry Berdsen tog fram sin kamera och fotade branden av Gustaf. Den mycket nedstämda kapten Viktorsson som nu förlorat en kär vän i Gustaf var villig att köpa filmen, men fick nobben. Viktorsson var först lite brydd över detta innan Berdsen berättade att han på inget sätt kunde tänka sig att ta betalt för något dylikt av en svensk sjöman.

Han hänvisade till den oerhörda hjälp Sverige gett Holland under översämmningen och skänkte förutom filmen 200 kronor direkt ur sin egen plånbok. Pawo tog sig in till Hudiksvall där Gustafsson kom under läkarvård och dagen efter gick kapten Berdsen upp till lokaltidningen och spädde på sin donation med ytterligare en hundring och uppmanade andra att skänka pengar till en ny skuta till Viktorsson.

Gustaf försvunnen och väntar på att hittas
Under den här tiden observerades branden av ett antal förbipasserande fartyg och den sista säkra var vid 9-tiden på morgonen den 17 september. Då befann sig Gustaf cirka 8 distans S ½ O från Grans fyr på ungefärlig position 61 51′ 8 x 17 37′ 0 där djupet är 70 meter. Lotsen i Stocka gav sig ut med kapten Viktorsson och var framme vid middagstiden samma dag, men nu fanns inget kvar utan Gustaf hade gett upp och sjunkit och ligger där ännu idag.

BESÄTTNING

Skrivet av Göran Nilsson