Bland hundratals anonyma förlisningar runt om Gävle kan Freden räknas in. Okänd för de flesta och möjligen någon bräda eller spant kvar på platsen. Utanför Harnäs kämpade räddarna mot tiden och vädrets makter för att försöka rädda de nödställda.
| Fakta | |
| Typ | Skonert |
| Material | |
| Tonnage | |
| Mått | |
| Maskin | |
| Fart | |
| Byggd | |
| Beställare | |
| Sjösatt | |
| Levererad | |
| Regnr | |
| Signal | |
| Klassad | |
| Assurans | |
| Hemma | Roslagen |
| Ägare | |
| Befälhavare | M.Englund, Arholma |
| Besättning | |
| På resa | Gävle – Stockholm |
| Förlist | 1889-09-14/15 |
| Plats | |
| Orsak | |
| Last | Koks |
| POS | |
| Djup | |
| Sjk | |
| Exnamn | |
Bra fart i seglen
Skonerten Freden var hemmahörande i Roslagen. Vid rodret stod en kapten från Arholma vid namn M.Englund. Freden var på resa från Gävle till Stockholm med last av koks (en uppg. säger bräder). Man lämnade Gävle lördagen den 14 september 1889 och seglingen gick till en början bra. Det friskade i och man gjorde bra fart.
Vid 18-tiden hade man kommit till Eggegrund och kursen skulle ändras mer till sydost. Vinden tilltog till full ONO storm med hagelbyar. Toppseglet och stagseglet blåste sönder och man fick bärga storseglet. Det gick helt enkelt inte att fortsätta resan utan kapten beslutade söka nödhamn i Skutskär eller Harnäs. Nu visade det sig att ledfyren in till Skutskär var släckt så man fick försöka ta sig in i mörkret.
Riggen gick överbord
Vid 21-tiden upptäcktes bränningar förut och strax därefter gick man på och skrovet högg mot grundet. Båda ankarna släpptes så fartyget låg upp mot vinden men utan något lyckat resultat. Hela natten högg fartyget hårt mot grundet med hela långsidan och vid gryningen gick storriggen överbord. Däckslasten försvann även den och stormen verkade inte bedarra. Nu återstod bara att sätta ut storbåten och lämna fartyget, men storbåten slogs sönder under arbetet.
Man fick helt sonika stanna kvar ombord tills vinden avtagit eller räddning var i antågande. Sjön slog hela tiden över fartyget och besättningen började vid det här laget bli genomfrusna trots årstiden. Man var observerad av flera andra fartyg och ombord på skonerten Rapid, hemmahörande i Enånger lyckades kapten Sundqvist dra en livbåt upp på piren. Till sin hjälp hade han kapten Nilsson som framförde skonaren Solid (Öregrund).
Hjältemodig insats
Dessa båda herrar lyckades alltså att dra en livbåt på piren och ner på andra sidan för att försöka undsätta de nödställda. Flera gånger var man ner under vattnet men fortsatte ändå sitt försök. Man kom tillräckligt nära för att få över en tross som sedan besättningen två och två räddades med. Fast mark under fötterna men helt genomfrusna kunde man bara se på ner skrovet bröts sönder och blev till vrak.
Idag finns nog inget kvar av henne för oss dykare. Tidens tand och isen har nog gjort sitt och idag finns hon bara kvar i arkiven. Jag har visserligen inte varit ute vid Harnäs och dykt på platsen men hittar man något är det nog bara en bräda eller spant som dessutom är omöjlig att härröra till något bestämt vrak.
Skrivet av Göran Nilsson
