FRANS

HISTORIK
Frans byggdes som Western av trä 1870 av E W Häggblads Varv i Norrköping med måtten 27.43 x 6.40 m och utrustades med en ångmaskin från Motala Verkstad. Hon levererades till Rederi Firma P Jansson i Norrköping och sattes omgående in på rutten Norrköping – Kalmar (1870-1878) innan diverse ägarbyten skedde under några år. 

1884 byggdes hon om av den dåvarande ägaren F:a Hendén & Hansson. 1890 blev hon satt att trafikera Göra Kanal då Ångfartygs AB Göta köpte henne samt döpte om henne till ett mer passande namn GÖTA KANAL V. 1892 överlämnades hon som dellikvid för ett nybygge och hon fick åter sitt ursprungsnamn WESTERN. 1896 blev det annan verksamhet för WESTERN då Bergnings- och Dykeri AB Bottenhafvet köpte henne och det blev bärgningsarbeten för henne.

Bland annat var hon med vid bärgningen av malmångaren WILTON vid Svartön innan Bottenhafvet upplöstes och hon överfördes till det nybildade Bogserings AB Nord i Norrköping och hon fick fortsätta bärga vrak och arbetet tog hårt på det en gång så stolta fartyget.

Hösten 1914 förlades hon till ”Altappen” och låg kvar där till sommaren 1915 då direktör Atle Burman i Luleå köpte henne. Nu blev det en rejäl ansiktslyftning och hon reparerades vid Luleå varav där hon bl.a. fick ett nytt däck och ångmaskin slängdes ut. Nu installerades istället en råoljemotor om 83 HK och hon lämnade Luleå den 24 september 1916 med sitt nya namn FRANS under befäl av John Elglund från Nystad.

FÖRLISNINGEN
Söndagen den 22 oktober 1916 avgick Frans från Värtahamnen i Stockholm med destination Rauma i Finland. På däck var det fullt av tomfat, 208 st närmare bestämt och i rummet fanns cirka 100 ton styckegods som bestod av bl.a. stångjärn, järntråd, rundjärn, separatorer, telefonmaterial, hästskosöm, kaffe och pimsten. 

Kriget rasade för fullt och man hölls sig nära kusten och gick norrut mot Öregrund där man fick information om att tyska ubåtar härjade i Bottenhavet. Man beslöt att angöra Öregrund den 23 oktober och väntade en veckan innan man den 30 oktober gjorde ett försök att ta sig över Östersjön.

Det rådde sydostlig storm och hög sjö så man lyckades bara ta sig till Örskär innan man beslutade sig för att vända om och åter angöra Öregrund. Onsdagen den 1 november hade stormen avtagit och ett nytt försök gjordes. Redan dagen efter, alltså torsdagen den 2 november, fick man på någon distans avstånd syn på en ubåt i regndiset. Ubåten kom i god fart (15 knop) och det stod inte på förrän den låg inpå Frans och uppvisade signalen T.A.F.

Det var bara för befälhavaren att sätta styrbords livbåt i sjön och med behövligt manskap ro över med skeppspapperna. Ubåten som visade sig vara den tyska U 22 tog emot livbåten och efter läst igenom handlingarna konstaterade dess befälhavare att lasten var att räkna som krigskontraband och Frans skulle sänkas.

Frans livbåt fick nu göra rodden tillbaks och hämta resten av besättningen och när alla var ombord på U22 börja man från ubåten beskjuta Frans. Salva efter salva satt i skrovet och efter 12 kanonskott gav Frans upp och sjönk på ungefärlig position N 61° 02.5’ x E 20° 53’ . Alla papper behölls av ubåten förutom en del av befälhavarens privata.

U 22 fick efter ett tag syn på den svenska ångaren Runhild vilken prejades och Frans besättning sattes ombord tillsammans med tysk prisbefäl med order att gå till tysk hamn. Nu blev det inte så då Runhild gick på en mina och gick till botten varvid båda besättningarna räddades av en svensk torpedbåt och sattes iland i Stockholm.

Man fick dessutom en av manskapet skadad då han stod som utkik vid minexplosionen, lyckligtvis inte allvarligt. Frans är ett av de fartygen från 1:a världskriget som fortfarande inte är hittat.

Skrivet av Göran Nilsson