ELLIDA

Förlisningar av idag är väl dukumenterade och det gäller även de flesta förlisningar på 1900-talet. Men kommer man till 1800-talets mitt och ännu tidigare börjar det tryta med källor och informationen blir knapphändig.
Ellida är ett sådat exempel när hon 1852 förliste i Stockholm och jag finner henne bara i några få böcker. 
(Red anm: Skrivet 2006)

HISTORIK
Ellida byggdes för ett partrederi bestående av h.r. lantbrukaren Eric Ersson, Tör By, Eric Jacobsson och A.G. Hendricson båda Jämtön samt Nils Hendric Lindroth och Nils Nilsson från Hvitån. Ellida såldes omgående vidare till partrederi i Luleå med C. A. Gowenius som h.r. samt Jakob Arvid Huss som senare övertog huvudredaransvaret (1852). Hennes första seglats gick till Köpenhamn i augusti 1846. Det var då Hans Petter Brink som förde befälet och i rummet fanns lasten som bestod i sparrar, bjälkar, plankor och bandstakar.

Ellida var liksom många segelskutor vid den här tiden ute i ogjort väder ibland. Bland annat var hon på resa från Wismar hem till Luleå i slutet av december 1850. Det slutade med en strandning den 23 dec. vid Stora Ragö men inte värre än att hon kunde dras flott och reparerades i Paldiski. För övrigt var det just dessa farvatten som hon plöjde stäven i. Östersjön med Köpenhamn, Malmö, Kiel mm. 

FÖRLISNINGEN
I september 1852 lämnade Ellida Luleå för en seglats ner till Köpenhamn. Resan söderut gick bra och man lämnade Köpenhamn för att via Stockholm ta sig norrut igen mot hemmahamnen. Ellida angjorde Stockholm söderifrån och passerade Muskö och vidare norrut mot Dalarö. Innanför Ornö finns ett ö (idag med en fyr) med namn Långgarn, och där tog Ellidas resa slut. Med stor sannolikhet var det på sydostsidan hon gick på och vem vet, kanske finns spår kvar än idag efter henne på platsen.

Skrivet av Göran Nilsson