Carls förlisning utanför Simrishamn i november 1965 var tragisk då tre man omkom. Överbrytande sjö och slagsida inledde hädelseförloppet och snart kantrade och sjönk hon.
| Fakta | |
| Typ | Motorfartyg |
| Material | Stål |
| Tonnage | 352 brt, 154 nrt, 445 dwt |
| Mått | 131,0 x 24,6 x 12,7 fot |
| Maskin | 4-cyl,(290x500mm) om 300 Hk, Möller & Jochumsen, Horsens |
| Fart | |
| Byggd | 1924 Rödby Havn Dok og Skeppsvaerft, Rödby Havn |
| Beställare | |
| Sjösatt | |
| Levererad | |
| Regnr | D 55 (Lloydsnr 506370) |
| Signal | OUPU |
| Klassad | Bureau Veritas |
| Assurans | |
| Hemma | Marstal, Danmark |
| Ägare | Rederi-Interessentskabet Carl (H. Hermansson) Marstal |
| Befälhavare | Henrik Karl Frederik Hansen, Köpenhamn |
| Besättning | 5 man varav 3 omkom |
| På resa | Karlshamn – Köpenhamn |
| Förlist | 1965-11-12 |
| Plats | Ca. 6′ Ost om Simrishamn |
| Orsak | Slagsida och sjönk |
| Last | Stenlast |
| POS | |
| Djup | |
| Sjk | |
| Exnamn | |
HISTORIK
CARLS historia känner jag inte till särskilt mycket utöver det faktum att hon byggdes 1924 i Stål vid Rödby Havn Dok og Skeppsvaerft. Med stor sannolikhet bytte hon ägare strax innan förlisningen. Slår man upp henne i Engelska Lloyds register 1965-66 står A/S De Danske Sukkerfabrikker som redare och Nakskov som hemmahamn. I Danmarks skeppslista 1966 är det dock Rederi-Interessentskabet Carl (H. Hermansson) och Marstal som gäller vilket även andra officiella handlingar skriver, så förmodligen släpar Lloyds info efter och sockerfabriken var hennes tidigare redare.
FÖRLISNINGEN
Carl avgick från Karlshamn 17,05 i en jämn ONS-lig bris och måttlig sjö med kursen satt på Köpenhamn. Klockan 8 på kvällen hade vinden tilltagit till styv kuling och sjön var svår och slog in över fartygets däck och gav CARL några graders slagsida åt styrbord. Kursen var satt till 200º med en konstant ökande slagsida som var 5-10º redan 21,30 på kvällen. Maskin som tidigare gått med full fart sattes nu till ½ fart fram och man signalerade att fartyget var manöverodugligt, detta på grund av den dåliga styrförmågan man hade.
Läget blev alltmer prekärt och 21,40 beslutades söka nödhamn i Simrishamn. Vid 22-tiden gjordes ett försök att lossa länsportarna, som suttit fast, för om möjligt få ut en del vatten men till ingen nytta och färden in mot Simrishamn fortsatte. 22,15 hade slagsidan ökat till 30-40º och nödraketer avfyrades och vattnet trängde nu in genom dörren till maskingången och ner i maskinrummet. Nu gjorde man stopp i maskin och förberedde att lämna den sjunkande skutan. Den uppblåsbara räddningsflotten slängdes ut, men man lyckades aldrig blåsa upp densamma utan fick ge sig i kast med räddningsbåten på babordssidan. Som genom ett under blåstes nu räddningsflotten upp och styrmannen kastades sig i denna.
Slagsiden var nu upp i 50-60º och räddningsflotten kom in under CARLS skorsten och vattenfylldes. Efter en tid gick dock flotten fri och klockan 22,30 la sig CARL på sidan och sjönk. Ytterligare en man ur besättningen lyckades ta sig upp på flotten och blev vid midnatt upplockade av ett annat fartyg. De tre övriga ombord, skepparen Henrik Karl Frederik Hansen (Köpenhamn), jungman Ejnar Andersen (Marstal) samt kocken Kjeld Lykke Nielsen (Slagelse) förblev borta och omkom.
Vid sjöförklaringen och sjöförhöret i Marstal den 19 november antogs att förlisningen berodde bland annat på väderförhållandet samt det faktum att länsportarna var skalkade.
Skrivet av Göran Nilsson
