fbpx

BROR OSKAR

Finngrunden utanför Gävle var under 1:a världskriget en rysare för sjöfarten. Som om inte farvattnen i sig är farliga så härjade härute ubåtar från alla inblandade nationer. Bror Oskar fick åtminstånde vända om och gå närmare fyrskeppet för att slippa ro så långt.

Fakta
TypLastångare
MaterialJärn på klink
Tonnage368 brt. 280 nrt
Mått37,11 x 6,59 x ? m (Vid byggandet 31,22 x 6,67 x ? m)
Maskin280 ihk
Fart
Byggd1856 Motala Verkstad
BeställareAB Svenska Kanal Transito – Ångfarten England – Ryssland
Sjösatt
Levererad
Regnr583
Signal
Klassad
AssuransKrigsförsäkrad för 100,000 kronor
HemmaStockholm
ÄgareRederi AB Uman, Stockholm 1916-04-28 för 125.000:-
BefälhavareGunnar Hedman
Besättning14 mans besättning varav 3 kvinnor
På resaGävle – Raumo
Förlist1916-08-02 Sjönk kl. 07:07
Plats5-7 nm SO t O från Finngrundets fyrskepp
OrsakSjunkbomber av tysk ubåt, explosion kl. 06:55
Last239 ton Styckegods bl.a. Järn, separatorer och maskindelar
POSN 60º 58’ 3 X O 18º 37’ 5 Ung. Pos Ej hittad
Djup
Sjk
ExnamnTRANSIT No3  NORE
REDARE
1856 – 1857B Svenska Kanal Transito – Ångfarten England-Ryssland
1857 – 1869Lovén & CoStockholm
1869 – 1883Ångfartygsbolaget Union
1883 – 1886Ångbåtsbolaget Transit
1886 – 1907Ångfartygs AB Nore (Anders Renström / Bror Söderberg / Jacob Svensson, i Storängen, Nacka)
1907 – 1908Ångfartygs AB UmanStockholm
1916-04-28 – Rederi AB UmanStockholm
Ej klart

HISTORIK
S/S BROR OSKAR byggdes 1856 av Motala Verkstad av järn på klink och fick Regnr: 583. Beställare var AB Svenska Kanal Transito-Ångfarten England-Ryssland och döptes till TRANSIT No 3. Måtten vid byggandet var 31,22×6,67 meter vilket inte är mycket att skryta över, dock förlängdes hon senare till 37,11×6,59 meter. Hennes tonnage uppgick till 368 bruttoreg.ton, 280 nettoreg.ton, och under däck satt en maskin som utvecklade 280 ihk.

Hennes tid i rederiet varade inte länge utan redan våren 1857 såldes hon vidare tillhandelshuset Lovén & Co i Stockholm. Döptes även om till NORE och trafikerade 1857-1860 Stockholm-Södertälje-Borgholm-Kalmar. De kommande åren 1861-1869 tillkom Visby i rutten hon gick. 1870-1878 togs Visby bort för att ersättas av Göteborg men för övrigt var hamnarna desamma.och var på 368 bruttoton och ägdes av rederi Österman & Co. i Stockholm. Hon hette tidigare Noredå hon tillhörde rederi Södra Sverige.

Måndag kväll den 31 juli 1916 lämnade S/S Bror Oskar Gävle hamn med destination Raumo med styckegodslast bl. a. järn, separatorer och maskindelar. Väl ute till havs blev man tvungen att vända på grund av den hårda vinden.

Prejskott avlossades
Man återvände till Bönan vid inloppet till Gävle där man ankrade upp. På tisdagskvällen hade vinden mojnat så att man kunde fortsätta sin resa mot Finland. Man passerade Västra Banken och Finngrundet utan att något oroväckande iakttogs. Först vid halv 3-tiden på natten till onsdagen, då fartyget låg ca: 23 minuter öster om Finngrundets fyrskepp, blev man på ångaren varse en ubåt, som styrde uppmot fartyget och avlossade ett prejskott samtidigt som man anropade ångaren. BROR OSKAR stoppade genast och kapten Gunnar Hedman svarade på anropet med ljussignalerna ombord på BROR OSKAR. Kapten Hedman blev beordrad över till ubåten med fartygets manifest, märkrulla och konnosementen. Hedman gick med sina papper ombord på ubåten. Denna var tysk, men bar inte något nummer. Sedan ubåtschefen gått igenom lasthandlingarna resolverade han att fartyget skulle sänkas.

Långa förhandlingar
Över hälften av lasten var enligt hans uppfattning att räkna som kontraband, och då man icke kunde föra fartyget som god pris till tysk hamn, återstod intet annat än att sänka henne. Kapten Hedman gjorde invändningar och påpekade att lasten enligt gängse uppfattning till större delen icke var kontraband. Kapten Hedman gick till och med så långt i sitt försök att rädda fartyget, att han erbjöd tyskarna att slänga hela lasten överbord.

Förhandlingarna om fartygets öde pågick i över en timme, men ubåtschefen stod fast vid sitt beslut och kapten Hedman fick återvända med oförrättat ärende. Så mycket lyckades han dock utverka att besättningen fick tid att ta med sig det nödvändigaste av sina tillbehörigheter innan de gick i båtarna. Med tillbaka till Bror Oskar följde en tysk officer och två man som övertog befälet över henne.

Man fick gå närmare land!
Tyskarna tillät att ångaren fick vända och gå in mot Finngrundets fyrskepp för att besättningen sedermera lättare skulle ta sig in dit. Vid 7-tiden på morgonen, då man låg ungefär 5minuter sydost till syd från fyrskeppet varsnade ubåten en trälastad seglare (Briggen Vera) som var på sydgående. Nu stoppades Bror Oskar. Besättningen på 11 män och 3 kvinnor fick hals över huvudet ge sig ned i livbåtarna, som redan var utsatta.

Man fördelade sig i två båtar och i den tredje placerade man fartygets matsilver, linneförråd mm. Medan man rodde ett stycke på avstånd, placerade ubåtens manskap två sprängbomber i maskinrummet, en på varje sida. Klockan 06:55 exploderade sprängbomberna. Tyskarna som nu fått tag i Vera tyckte att Bror Oskar sjönk alldeles för långsamt så man påskyndade detta genom två skott i vattenlinjen. Klockan sju minuter över sju på onsdagsmorgonen den 2 augusti 1916 sjönk Bror Oskar. 

Två besättningar på släp
Briggen Veras kapten Lars Brunksom blev ögonvittne till sänkningen berättar: Sedan besättningen gått i båtarna, satte ubåten några skott in mot ångarens akter. Denna vattenfylldes och började sjunka mer och mer. Till sist stod den kapprak i vattnet och vajade sakta fram och åter, omgiven av eldsflammor. Det underliga skådespelet varade några minuter. Så med en enda gång gled den med ett våldsamt fräsande ned under vattenytan och var för alltid försvunnen.

Efter detta tog ubåten Bror Oskars besättning på 14 man (därav 3 kvinnor) på släp in till Finngrundets fyrskepp dit man anlände vid 9-tiden på förmiddagen. På grund av storm blev alla besättningar kvar på fyrskeppet i 3 dagar innan dess motorbåt tog ombord de tre fartygsbefälhavarna samt fyrmästaren och maskinisten på fyrskeppet och 5 man ur besättningarna och begav sin mot Gävle, dit man anlände vid 23-tiden efter 10 timmars färd i hårt väder. Jagaren Hugin var senare ute och hämtade de övriga. För övrigt kan nämnas att S/S Bror Oskar var krigsförsäkrad för 100,000 kronor

Källa
Brunos Vrakliggare sid.52
Svensk Kustsjöfart 1840 –1940 sid 260

Skrivet av Göran Nilsson

This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.