BLENDA (Lastångare)

Ett vrak det fortfarande dyks på är S/S Blenda. På 30 meters djup NW om Anholt ligger hon och börja rosta sönder. Hennes förlisning var väldigt dramatisk och det var ett under att någon överhuvudtaget klarade sig.

Blenda byggdes på gamla Lödöse varv 1906 för N.C.Jenssen i Karlstad. Hon var ett ganska litet ångfartyg som mätte endast 222 brt. Måtten på Blenda var 30,5×6,8×3,4 meter och ombord fanns en maskin på 220 HK. Onsdagen den 5:e december 1928 var Blenda på resa från Faxe till Surte med en kalklast. Man hade bunkrat kol i Köpenhamn och det började nu friska i rejält. Vid midnatt natten mot torsdagen övertogs befälet på bryggan av styrman Bergström.

Vinden var västsydväst med kraftiga överspolningar och styrman Bergström tog position med krysspejling. Han andvände Anholts landfyr och Anholts Knobs fyrskepp och uppskattade positionen till 8 distans nord om Anholts Knob. I samma veva kommer 1:e maskinisten E.Johansson upp på bryggan och talar om att vattnet strömmade in i maskinrummet med en oroväckande hastighet.

Luckan till babords kolbox hade slitits bort och när vattnet stod en halvmeter högt släcktes elden under pannan. Då stod det klart att Blenda inom kort skulle gå förlorad. Man purrade manskapet och började med livbåtarna. Babords båt sattes först i sjön och sex man tog plats. Dock fick man mer eller mindre tvinga ner servetrisen som vägrade lämna fartyget utan sin man som var maskinisten.

Vid styrbords livbåt kämpade nu dom övriga fem männen mot vädrets makter då fartyget kastades mot sjön på denna sida. Maskinisten insåg det omöjlig och sprang över till babord sida, men fick se denna livåt en bit ifrån fartyget. Han tog då sats och kastade sig i vattnet och med sina sista krafter lyckades han ta sig simmande till livbåten där han blev uppdragen.

Nu satt sex män och en kvinna och fick se vattnet i livbåten stiga. Efter en kort undersökning märkte man att hålet som brukar finnas i dessa båtar var öppet. En man fick sätta ner näven och täppa till så gott han kunde medan man täljde till en plugg av en båtshake. Ombord fans både segel och åror men i den hårda vinden var det ingen ide att ens försöka.

Seglet togs till att svepa in servetrisen som endast hade nattlinnet på sig. Trasor och annat fick den övriga besättningen vira runt sina huvuden för att försöka hålla värmen. Man försökte så att tända lanternan som fanns i båten. När man skulle fylla på fotogen märkte man att vatten trängt in i kärlet och gjorde det omöjligt. Man kunde bara låta båten driva med vinden och hoppas på det bästa.

Man kunde observera Blendas lanternor i cirka 20 minuter innan dom försvann. Troligen var det då fartyget gick till botten. Av de fyra män som var kvar ombord kämpande med styrbords livbåt syntes inte ett spår. Det var befälhavaren Jönsson 52 år, 2:e maskinisten K.Olsson 63 år, lättmatros Sten Tegner 22 år och slutligen jungman K.Hellström 18 år.

För dom sju i livbåten blev natten besvärlig. Två fartyg passerade utan att observera de nödställda. Vid middagstid på torsdagen hade man kommit in mot den halländska kusten. Med styrmans goda blick lyckades man undvika skär och brott och ta livbåten iland. Där blev man omhädertagen på bästa sätt av byggmästare Karl Andersson i Ugglarps kvarn.

Vid sjöförklaringen som hölls på onsdagen den 12 dec. fokuserades mycket på varför luckan till kolboxen gått upp. Det var eldaren Ljunggren som efter bunkringen i Köpenhamn lagt på luckan och skalkat den ordentligt. Hans teori var att något skifferblock, som ofta förekom i bunkerkol skadat bygeln till låsanordningen. Vid bunkringen hade man nämligen fått lägga cirka 500 kilo kol på luckan.

För övrigt framkom att fartyget var i sjövärdigt skick och att Blenda i juli 1927 legat på Eriksbergs varv för besiktning och var således nyklassat. Skrovet vilar idag på 30 meters djup och är fullt dykbart. Dock är det bara en tidsfråga innan hon rasar ihop om tidens tand får göra sitt.

Skrivet av Göran Nilsson