Brantevik har varit en betydelsefull ort för segelsjöfarten i Sverige. Ett stort avbräck och sorg blev det en septemberdag 1881 då 5 man omkom vid skonaren Annas förlisning, alla från Brantevik. Orkanliknande vindar förde skutan in bland det grunduppfyllda området söder om Västervik.
| Fakta | |
| Typ | Slättoppad Skonare |
| Material | |
| Tonnage | 82 brt. 66 nrt. 22.5 nyläster |
| Mått | 21,6 m x 6,2 m x 2,4 m |
| Maskin | |
| Fart | |
| Byggd | 1872 av D.R. Andersson / Karlshamn |
| Beställare | |
| Sjösatt | |
| Levererad | |
| Regnr | HJQB |
| Signal | |
| Klassad | |
| Assurans | |
| Hemma | |
| Ägare | Nils Tufvesson |
| Befälhavare | Per Tufvesson |
| Besättning | 4 man |
| På resa | Köningsberg – Norrköping |
| Förlist | 1881-10-29 |
| Plats | Salrevet / Syd om Västervik |
| Orsak | Kantrade |
| Last | Råg |
| POS | |
| Djup | 9 m? |
| Sjk | |
| Exnamn | |
HISTORIK
Slättoppade skonaren Anna var byggd i ek och fur 1872 i Karlshamn av D.R.Andersson och levererades den 28 november. Man kan med fog säga att Anna var “Tufvesson” skuta då först Nils Tufvesson var hennes befälhavare mellan 1873-1875, sedan kom Jeppa Tufvesson 1875-1880 för att avlösas av hennes sista skeppare Per Tufvesson 1880-1881. Anna var en betrodd skuta för sjöfart i Östersjön och även England besöktes då och då
FÖRLISNINGEN
Hösten 1881 var en bäsvärlig tid för sjöfarten, (jag har skrivit om flera samtida förlisningar), och Branteviksskonaren Anna var inget undantag. Kapten Tufvesson och hans 4 mannar, (alla från Brantevik), var på resa från Köningsberg till Norrköping med råglast. Vinden var hård, ja till och med orkanliknande, blåsande från ostsydost.
Att under dom premisserna angöra kusten via grunduppfyllda områden har sina risker och med den ostliga vinden var risken stor att man hamnade för nära kusten. Den 29 okt. 1881 var Anna kommen till farvattnen ost om Eknö, (söder om Västervik). I den hårda vinden kantrade Anna och manskapen hade ingen chans till räddning så långt ut från bebodda områden.
Fiskare hittade Anna
Några fiskare från Örö som var ute i dessa vatten hittade Anna kantrad vid Salrevet, cirka 350 meter SSV från Stora Långbådan, med fören pekade nedåt. Skrovet hade brutits itu akter om midskepps och av besättningen fanns inte ett spår. Man började bärga det som var möjligt och ankare, segel, fockmasten och tågvirket tog man reda på samt 70 tunnor av råglasten.
Även aktern tog man hand om och bogserade den för att lägga den på grunt vatten mellan Ålgårdsskär och Lillö. Resten av Anna lade sig på 9 meters djup. Bärgningsförsök gjordes men då man såg att en stor sten trängt igenom skrovet gav man upp. Strandningsauktion på bärgats gods hölls den 14 november.
Skrivet av Göran Nilsson
