ALICE GAULCKE

HISTORIK
ALICA GAULCKE byggdes faktiskt i Sverige och hörde hemma här under många år. 1920 i Stockholm sjösattes hon som STORBJÖRN för AB Andreason & Kling, Stockholm. Fartyget kom senare att höra hemma i Tyskland men vid förlisningen hade hon fått Panama som hemmahamn trots tyskt ägarintresse.

FÖRLISNINGEN
ALICE GAULCKE var i slutet av oktober 1933 på resa från Wiborg via Trångsund till Papenburg med trälast. Östersjön rasade med hård SSV-lig vind som uppmätte 25 m/sek och sjön gick ovanligt hög. Fartyget förde 9 mans besättning och alla hade fullt upp i ovädret. 

Vid Gotska Sandön tog resan slut då man strandade den 30 oktober strax syd om Bredsands rev som ligger nordväst om Sandön. Fyrpersonalen uppmärksamma haveriet och raktapparat sattes upp. Trots flitiga försök lyckades man inte nå ut den 450 meterna till fartyget, man nådde helt enkelt inte ut deoch alla andra försök med att undsätta besättningen misslyckadestrots att man höll på hela natten och förmiddagen.

Nu fanns inget annat att göra för fyrmästaren än att samla ihop manskapet och låta de frivilliga bemanna en anfyrplatsens båtar. Men hjälp av den för raketapparaten avsedda traktorn hämtades en öppen båt och kördes till strandningsplatsen. Fyra frivilliga bemannade densamma och lyckades ta sig ut genom bränningarna till ALCIE GAULCKE. Alla försöka att borde fartyget misslyckades då sjön var full av vrakspillror och kringflytande last. Läget blev nu alltmer kritiskt då den enda platsen besättningen kunde hålla sig fast vid var bryggan slogs sönder.

Man fick nu ändra taktik och räddningsbälten kastades ombord till tyskarna där de 5 yngsta hoppade överbord en efter en för att dras ombord i den öppna fyrbåten. Dessa blöta frusna tyskar sattes i land och man länsade räddningsbåten för att sedan ge sig ut igen för om möjligt hämta de sista 4 männen vilket lyckades efter mycket möda och besvär. På ön omhändertogs de strandsatta av fyrpersonalens kvinnliga anhöriga och torra kläder, som Röda Korset tidigare gett fyrpersonalen, plockades fram och i efterhand blev denna bragd från de frivilliga belönad.

Bland annat tilldelades fyrvaktare A.V. Sjögren och fyrbiträdet A. Vigsten en silverpokal från Carnegiestiftelsen. De extra fyrbiträderna A. Ekman och H. Ekman, som båda var söner till fyrmästaren tilldelades guldur samt ”penninggåvor till deras utbildning” Räddningen blev också uppmärksammad och belönad av Kungliga Lotsstyrelsen samt Svenska sällskapet för räddning av skeppsbrutna.

Källa:
Reglistan
Vrakliggare 1880 -1980 sid. 
Svensk Skeppslista 1921 sid. 166, 167
Svensk Skeppslista 1923 sid. 176, 177
Vår Flotta 1934-3 sid. 46
Vår Flotta 1934-6sid.84
DDHM* 0400 P

Skrivet av Göran Nilsson