Ja vilket är det?
Under många år har det blötts och stötts om identiteten på detta vrak. Det är ett av få vrak från denna tidsepok som är tillgängligt för oss sportdykare idag. Platsen Älvsnabben har under sekel varit väl känd som ankringsplast i lä för hårda vindar, likaväl som att invänta rätta vindar.
Vid Hundudden fann man tidigt ett vrak som genast daterades som ”gammalt” vilket för en lekman kan vara vad som helst. Undersökningar vid vraket gjorde vid handen att det troligen rörde sig om 1700-tal. Detta baserades på bland annat konstruktionen och fynd i vraket.
Spannmål, glas, tallrikar, rakfat, kritpipor, mynt och liknande gjorde att man kunde konstatera att det var ett fartyg från Östersjöns södra delar. Vrakfynden kunde samtliga dateras till före 1724 utom ett mynt som ”troligen” var från 1725. Och frågan alla ställde sig, vilket var vraket?
Först och främst lär man inse att dåtidens dokumentationen var knapphändig med våra ögon mätt. En del smånotiser i arkiven har återfunnits och utifrån dessa har identifieringen av vraket stannat vid 4 tänkbara fartyg, alla förlista vid Älvsnabben:
1. Noachs Arch förlist 1744
2. Concordia förlist 1754
3. Anna Dorotea förlist 1766
4. Ulrika Eleonora förlist 1724
För att kunna identifiera vraket tog man hjälp av alla tillgängliga fakta man kunde få fram såsom storlek, last, vrakfynd mm.
Om vi börjar med storleken så var måtten på dessa fartyg:
Längd | Bredd | Djup/lastrum | ||
1 | Noachs Arch | 84 fot | 21,5 fot | 9,25 fot |
2 | Concordia | 70 fot | 20 fot | 9,25 fot |
3 | Anna Dorotea | 7 fot | ||
4 | Ulrika Eleonora | 70 fot | 20 fot | 9,20 fot |
Efter mycket letande kunde man via Visby rådhusrätts protokoll den 15 februari 1744 konstatera att Noachs Archvarit försedd med akterspegel och en tremastad, råtacklad rigg och kunde därför uteslutas. Galeasen Anna Doroteakunde även hon uteslutas på sin storlek i framför allt lastrummet.Kvar blev då två alternativ Ulrika Eleonora och Concordia, då får man ta fram protokoll över förlisningen för att försöka särskilja dessa. Här kommer först krigsarkivets gällande Ulrika Eleonora och nedanför Concordia:
KRIGSARKIVET
AMIRALITETETS STOCKHOLMSESKADERNS ARKIV.
Amiralitetsrättens protokoll.
Högwälborna herr Baron och Ammiral samt hög- och wälborna samteliga till Ammiralitetsrätten förordnade herrar: hos kongl. Collegium hafwer en del af denna stadens trafiquerande Borgerskap klageligen tillkännagifwit, hurusom medelst en oförfaren Lots nyl. den skadan timat, at skiepparen Johan Millan på des förande Gallioth med spannmål ifrån Stralsund fått en oförfaren Dräng, Lars Ersson benämbd, till lots, som med sitt förwållande wid Elfsnabben skall ha satt benämbde Galliothen på ett skiär så at Galiothen med mer än 1300 Tr Spannemåhl har blifwit borta föruthan det åtskilligt kiöpmanskrahm omkommit, och några Passagerare förlorat deras lilla egendom och illa med bara kroppen bliwit hulpna, med mer som de handlande härwid anföra, och som till föllie af Kongl. Collegii erhållne instructiones 11 § som förmår att när någre sådane klagomål härstädes warda anförde skall wederbörande ammiralitetsrätt uppå collegii angifwande genast bot och rättelse derpå skaffa, detta mål till ammiralitetsrättens afhielpande hörer; så har kongl. collegium sådant med ammiralitetsrätten bort communicera, i anledning hwaraf ammiralitetsrätten lärer behaga denna saken sig under händerna taga och densamma till ett laga utslag befodra, och wij befalla ammiralitetsrätten Gud allsmäktig.
Stockholm, d 22 octobris 1724M.
J. de la Gardie
Presdident för kommerskollegium
C. Adlerstedt, E. B. Cameen, David Silvius, G. Gyllengrijp, H. Carlheim,
J. von Hökerstedt, I. Weslander (not. B. Hofsteen)
KRIGSARKIVET
AMIRALITETETS STOCKHOLMSESKADERNS ARKIV.
Amiralitetsrättens protokoll.
“Detta fartyg eller Galioth har under stark storm under seglande kantrat så att skepparen och 7 man och nio passagerare och lotsen olyckeligen omkommit warandes ej mera bärjat än lotsens matskrin och dricksrus. Fartyget skall enligt andra lotsars berättelse vara sjunket på 25, 28 eller 30 famnars djup”
Dessa notiser ger inget svar på frågan vi ställer oss om vilket vrak det är som ligger därute vid Älvsnabben. Vi går ett stycke till och tittar påvilken last fartygen hade och via tullen i Stralsund kan vi ta del av lastförteckningen:
Lastprotokollen för Ulrika Eleonora
LASTFÖRTECKNING FRÅN TULLEN I STRALSUND
Johan Millahn aus Stralsund will von hier nach Stockholm seine Galliothe Ulrika Eleonora genannt ist von Eichen gebauet auf cravel ist 44 Lasten gross geht 9 fuss tieff fuhret 7 Mann starck und hat geladen:
FÜHR JOH: STIEVELEBEN:
42 Lasten Maltz
½ Last Weitzen
½ Last Erbsen
2 Tonnen Äpfel
CHRISTOFF WARNECKROS :
9 Last Maltz
JOH: ALB.TEETZE:
10 Tonnen Äpfel
DAVID IKE :
½ Last Haber
13 ½ Tonne Äpfel
1 Kasten mit getrocknetes Obst
HERR POST-DIREKTOR ZANDER:
10½ Tonne Äpfel
5/8 mit Gänsefleisch
HR. BARON VON KRASSOW:
4 Tonnen Äpfel
1 Kasten mit getrocknetes Obst
JOHAN PANSOW:
4 Stein 6 Pfund
1 Säckchen Lammvol
SCHIFFER UND VOLCK
1 Lasten Maltz
DET HERR KAMMER-RATH GYLLENPATRON.
1 Tonne Birnen. Passiert hier frey und wird zu Stockholm verzollet.
Geht ab 1/3 von Zol
Lastprotokollen för Concordia
LASTFÖRTECKNING FRÅN TULLEN I STRALSUND
“Schiffer Jochim Lemcke aus Stralsund will nach Stockholm mit seine neue Gallease Concordia genannt, von Eichen auf Cravell gebaut 54 last gross, führet 8 Mann, hat geladen:
FÜR J. TUMCKER:
11 Last Maltz
FÜR G. N. UNGERN:
10 Last Maltz
4 Last Weitzen
1 Last Erbsen
16 Pfund Lammwolle
FÜR I. D. STEGEMANN:
15 Last Weitzen,
11 Last Maltz
FÜR N. F. FRANK:
20 Last Maltz
HERR CAPIT. BILDSTEIN:
1 Tonne Lammsfleisch,
2 Gläser mit eingekochten Pfirsichen,
1 Laden mit eingekochten Aprikosen
“Med skepparen Lemcke sändes till Stockholm för Riddaren och Öfwerstelöjtnanten Baron Hamilton:En halff tunna fårkött En hwit stickad Lärfftkjortel brukad 2 st burkar med insyltade Pfersischer 2 st portraiter rullande på stock 1 liten brädlåda hwaruti et glas med insyltade aprikoser
Stralsund, 26 sept.
BILDSTEIN
Ja som ni ser ingen stor skillnad på lasten heller vilket gör identifieringen i stort omöjlig och kanhända får vi leva med det faktum att vi aldrig kommer att få alla fakta. Jag lämnar det upp till var och en att bilda sig en egen uppfattning om namnet och är givetvis via Forumet öppen för diskussion i frågan.Så när ni dyker på detta unika vrak, ta vara på möjligheten att känna historiens vingslag och försök sätta er in i hur det var att segla på en sådan skuta och hur vi Sverige levde på denna tid. Hur såg det ut ovan vattenytan på städernas gator och torg.
Skrivet av Göran Nilsson